Lärorikt

"Men vem skyddar rektorn?" Det är en av frågorna som lyfts i när tre rektorer möts i ett samtal om arbetsvälbefinnande och ledarskap. De lever i en vardag där många rektorer känner sig alltmer utsatta.

I sommar återpublicerar vi några av årets mest lästa texter.

Läs hela samtalet:

Arbetsvälbefinnandet i skolan – “Rektorer är väldigt utsatta i dag” Arbetsvälbefinnande i skolan börjar hos rektorn. I ett samtal diskuterar tre ledare ansvar, utsatthet och lärarnas arbetsmiljö.

“I slöjden tänker vi med hela kroppen – och växer med varje stygn, spån och idé.”
I sin kolumn för Lärorikt skriver Mia Porko-Hudd, professor i slöjdpedagogik vid Åbo Akademi, om hur slöjdens processer påverkar oss på djupet.

Under sommaren lyfter vi artiklar som många har läst och uppskattat under året.

Läs hela kolumnen:

Att tänka med material och verktyg i händerna Vi tänker inte bara med huvudet – vi tänker också med händerna. I slöjden möter vi världen genom material, rytm och tålamod. Läs Mia Porko-Hudds kolumn om kroppsligt lärande och varför skapande formar oss som människor.

Bildning handlar i dag inte om att kunna latin eller spela piano, utan det är viktigare att kunna odla eller sy. Det anser docent Birgit Schaffar som skrivit en bok om varför bildning behövs mer än någonsin.

När vår demokrati utmanas av auktoritärare rörelser behövs hänsyn, språkkunskaper och förmågan att ställa kritiska frågor.

Under sommaren lyfter vi artiklar som har väckt intresse under året, så som intervjun med Birgit Schaffar. Läs hela artikeln:
https://www.larorikt.fi/forskaren-birgit-schaffar-bildning-ar-var-mojlighet-till-frihet-och-att-leva-goda-liv/?pk_campaign=sommar2026&pk_source=LR_FB

Foto: Robert Seger

Höj förväntningarna i stället för att sänka dem! Katarina Rejman, sakkunnig inom pedagogik på SFV, vill att skolan tänker om. I stället för att sänka kraven borde eleverna få mera tid och stöd så att de kan leva upp till sin fulla kapacitet.

Vi plockar upp läsvärda texter från året som gått – den här ledaren hör absolut till dem. Vad tycker du: höja eller sänka kraven?

Läs hela ledaren:
https://www.larorikt.fi/opinion/dags-att-hoja-forvantningarna-las-och-skrivlarande-kraver-tid-och-anstrangning/?pk_campaign=sommar2026&pk_source=LR_FB

Varför lämnar lärarna skolan – utmattade och besvikna? Det är frågan bakom boken Koulu kuilun reunalla. Specialläraren Susanna Westermarck från Lagstads skola i Esbo tipsar om en bok som inte väjer för de svåra frågorna.

I sommar lyfter vi fram några av årets mest lästa och uppskattade texter genom att publicera dem på nytt.

Läs hela boktipset:

Lärare som lämnar yrket – en bok om krisen i grundskolan Varför lämnar allt fler lärare yrket i Finland? Boken Koulu kuilun partaalla granskar arbetsvillkor, utbrändhet och framtiden för grundskolan.

Från biljettsäljande småpojke till företagare och styrelseledamot – i Hammarlands ungdomsförening har Elias Gatelin fått pröva på, växa och se att hans röst spelar roll. Här blir bildning något levande, bortom betyg och siffror.

I sommar lyfter vi fram några av årets mest lästa och uppskattade texter genom att publicera dem på nytt.

Läs reportaget från åländska Hammarland:
https://www.larorikt.fi/i-hammarbo-far-unga-gora-saker-pa-riktigt-och-marka-att-de-gor-skillnad/?pk_campaign=sommar2026&pk_source=LR_FB

Är handskriften på väg bort – och spelar det någon roll?
Enligt hjärnforskaren Audrey van der Meer påverkar handens rörelser hur vi lär oss, minns och tänker. Det här är Lärorikts mest lästa artikel genom tiderna. Borde eleverna – och vi vuxna – skriva mer för hand?

I sommar lyfter vi fram några av årets mest lästa och uppskattade texter genom att publicera dem på nytt.

Läs intervjun med hjärnforskaren – och ta till pennan!

Handen hjälper hjärnan att tänka – därför behöver vi skriva för hand Hjärnforskaren Audrey van der Meer förklarar hur handens rörelser formar hjärnan – och varför handskrift fortfarande är avgörande i en digital tid.

Allt i skolan går inte att fånga i statistik eller resultat.

I sitt boktips om Gert J.J. Biestas bok Utbildning med världen i centrum skriver Anna Nylund, rektor i Smedsby-Böle skola i Korsholm, om en bok som utmanar dagens utbildningsideal. Enligt henne påminner Biesta om skolans bredare uppdrag: att hjälpa elever att bli subjekt i sina egna liv — inte bara objekt för andras förväntningar.

Hur gör du som lärare för att inte fastna i resultathetsen?

Läs hela boktipset från vårt tema Framtidshopp:

429 Too Many Requests

Allt fler unga tvivlar på framtiden. Forskare säger att vuxna kan göra skillnad genom att prata mer om det som fungerar, inte bara det som är trasigt i världen.

Framtidsanalytikern Otto Tähkäpää och ungdomsforskaren Tomi Kiilakoski påpekar att det inte handlar om att säga att allt blir bra, utan om att skapa utrymme för ärliga samtal om framtiden.

– Hurtig optimism räcker inte, säger Kiilakoski.
Pratar vi tillräckligt om det som faktiskt fungerar?

Läs hela artikeln från temat Framtidshopp:

Hur kan skolan stärka ungas framtidstro? Skolan kan spela en viktig roll i att stärka ungas framtidstro. Forskarna Otto Tähkäpää och Tomi Kiilakoski ger konkreta lösningar.

Att inte ge upp trots motgångar. Det är en av de viktigaste lärdomarna för studerandena på företagarlinjen i Kyrkslätts gymnasium. De driver egna UF-företag med allt från återanvända datorer till ekologisk växtnäring, och alla har upplevt motgångar på vägen.

– Om man inte tar sig i kragen så händer ingenting, säger Leo Rosqvist, andraårsstuderande.

Kunskaperna de fått om arbetsliv och samhälle kommer att bära långt, det är studerandena säkra på.

– Framtiden ser bättre ut efter att ha gått här, säger Arthur Lutz.

Läs hela reportaget från Kyrkslätt:

Företagsamhetsfostran stärker framtidstro i Kyrkslätts gymnasium På företagarlinjen i Kyrkslätts gymnasium lär sig unga samarbete, problemlösning och att hantera motgångar.