Stall Callimac

Lyssna på professor Johan Bröjer - forskare på Ekvint Metabolt Syndrom (EMS) - HästSverige Johan Bröjer är sedan den 1 januari 2021 professor i internmedicin på häst. Torsdagen den 7 april håller Johan sin professorinstallationsföreläsning på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och den har titeln: "Insulinresistens hos häst - en klinisk utmaning". Var med och lyssna när Johan be...

Lyssna på professor Johan Bröjer - forskare på Ekvint Metabolt Syndrom (EMS).

Johan Bröjer är sedan den 1 januari 2021 professor i internmedicin på häst. Torsdagen den 7 april håller Johan sin professorinstallationsföreläsning på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och den har titeln: ”Insulinresistens hos häst – en klinisk utmaning”. Var med och lyssna när Johan berättar om sin forskning kring Ekvint Metabolt Syndrom (EMS).

https://hastsverige.se/news/lyssna-pa-professor-johan-brojer-forskare-pa-ekvint-metabolt-syndrom-ems/

Bild: Jenny Svennås-Gillner, SLU

Challenges of detecting early laminitis

Tillåt husdjur i svenska skyddsrum! Det här är Max. Han är en fyra månader gammal kattunge. Hans liv består, liksom alla kattungars liv skall göra; av att växa, leka, sova, äta, gå på lådan och att upptäcka världen. Och för att kunna göra det är han helt beroende av mig, sin ägare. När Max vill äta går han och säg...

Vi pratar mycket om hästens beteende och att läsa av hästens signaler den här veckan, och det är ett väldigt viktigt ämne, för hur ska vi kunna bedöma deras välfärd om vi inte kan läsa av hur de mår och hur de upplever sin situation? Hästmagasinet The Horse publicerar en lista med sju grundläggande sinnestillstånd som en hästägare bör (måste) kunna läsa av. Vi tycker att den är en bra utgångspunkt och delar en förkortad version här, fritt översatt (men vi rekommenderar er att läsa hela artikeln från The Horse, länk längst ner):

1) Jag mår inte bra
En sjuk häst drar sig ofta undan från gruppen och signalerar att den vill vara ifred. Det är ofta det första tecknet på att något är fel, även innan hästen tappar aptiten. Om hästen har ont kan den också skydda det smärtsamma området. En häst som har kolik sparkar eller biter ofta mot buken, stampar och lägger sig och ställer sig upp igen. Om hästen har ont i ryggen kan den vara irriterad och visa aggressivitet vid sadling. I allmänhet kan en häst med smärta verka grinig eller visa försvarsbeteenden mot människor eller andra hästar. En häst med smärta blir också mer stilla, bära ofta huvudet under manken, har en låst och tom blick och stel ställning. Hästar med smärta får "plattare" öron och spända muskler över ögat. Ridna hästar uttrycker smärta med hjälp av en annan uppsättning beteenden och ansiktsuttryck, exempelvis att hålla öronen bakåt, gapande, stirrande blick, förändring av huvudposition genom att vara över eller bakom bettet, att slänga med huvudet eller att luta huvudet samt upprepade svanspiskningar.

2) Jag är stressad
Hästar i akut stress uppvisar ett ganska typiskt kroppsspråk. De kan ha framåtriktade öron, vidöppna ögon, vidgade näsborrar, ett högt huvud, en stel ställning och en upphöjd svans. De kan blåsa ut genom näsan, och de bajsar ofta. Hästar som kommit ur en stressig situation slickar och tuggar ofta, som en sorts ofrivillig reaktion. Detta sker eftersom det blir ett byte från det sympatiska nervsystemet (akut stress) till det parasympatiska nervsystemet (vila och återställ), vilket gör att hästen går från muntorrhet till normal salivering. När hästen börjar salivera slickar den och tuggar. Det här är något som ofta missuppfattas som underkastelse, inte minst bland "hästviskare" som inte har en vetenskaplig bakgrund. De utsätter hästen för en stressig situation och tolkar sedan felaktigt hästens kroppsspråk att slicka och tugga som ett tecken på underkastelse. Medan det i själva verket är ett tecken på att en häst går från en högre till en lägre nivå av akut beredskap, larm eller stress. Kroppsspråk som indikerar kronisk stress kan vara svårare att se, särskilt att skilja från det hos en sjuk häst eller en häst med smärta. (Här kan exempelvis symtom på magsår, beteendestörningar eller stor passivitet ge en god fingervisning, HVG:s anm.)

3) Jag är deprimerad
Deprimerade hästar tenderar att uppvisa en specifik typ av kroppsspråk som är lätt att känna igen när man väl känner till den. De intar en slags "fixerad" hållning, står stilla i flera minuter i en karakteristisk pose med vikten förskjuten framåt, halsen horisontell och låg men utsträckt, och särskilt med ögonen öppna och öronen orörliga. De står ofta vända mot väggen och de verkar visa fullständig likgiltighet för sin omgivning, som om de precis har skärmat av sig själva. Det här scenariot inträffar främst hos hästar på stall som har kommit in i ett tillstånd av inlärd hjälplöshet, vilket betyder att de har "gett upp", efter långa perioder av kronisk stress.

4) Jag tycker inte om detta
Hästar håller inte alltid med om våra val, och de tvekar ofta inte att uttrycka sitt missnöje. Om vår hantering eller vår skötsel gör dem obekväma, kan deras kroppsspråk vara ganska tydligt: ​​"Jag gillar inte detta!" Ridna hästar sveper med svansen som reaktion på en oönskad skänkel. Det är samma rörelse som de kommer att göra om de blir irriterade av en flygande insekt. Det är deras sätt att säga, 'Det här stör mig.' Hästar kan också skaka på huvudet eller reagera på oönskat bettryck genom att gapa med munnen eller rycka i bettet och dra tygeln ur ryttarnas händer. Det kan lätt blir ett inlärt beteende eftersom det får det resultat de vill ha: en frigörelse av tryck. Hästar som ryktas tenderar också att använda tydligt kroppsspråk för att uttrycka vad de inte gillar. De drar ihop läpparna, höjer nacken och öppnar ögonen stort som svar på ett visst sätt att borsta. De säger att de inte gillar det, och det är verkligen viktigt att förstå, med tanke på att rykt ska vara en trevlig stund för hästen. Tragiskt nog tror många att det är det, även när deras häst säger till dem att det inte är det.

5) Det här kommer att gå illa
Människor skulle kunna förebygga många hästrelaterade olyckor genom att vara uppmärksamma på sina hästars kroppsspråk. Föreställ dig att du leder din häst på en väg som han inte vill gå på. Om du märker att han vänder huvudet åt fel håll kan du åtgärda problemet direkt och undvika risken att han drar iväg dig eller sparkar dig. Men om du väntar tills han har vänt på bogen är det redan för sent. 25 % av ridrelaterade sjukhusbesök beror på olyckor på marken. Hästar hotar ofta innan de slår - det är en del av deras kroppsspråk mellan varandra. Om människor skulle vara uppmärksamma på bakåtriktad öron och hot som ett lyft bakben eller ett utfall med blottade tänder, kan det bli mycket färre olyckor. (Hästar är av naturen godmodiga och inte aggressiva, varför en häst som behöver visa aggressivitet befinner sig i en mycket olämplig och sannolikt stressande situation, HVG:s anm.)

6) Det här gillar jag!
Mycket hästforskning har fokuserat på negativa känslor, men det är dags att fundera över vad som är uttrycket för positiva känslor hos hästar. Hästar har relativt komplexa ansiktsmuskler som gör att de kan ha en mängd olika ansiktsuttryck, nästan så många som vi ser hos primater. Inom vetenskapen talar man inte gärna om att djur "ler" eller är "glada" men när man tittar på ansiktsuttrycket hos en häst med positiva känslor, är det i grunden vad vi ser. Glada hästar skapar ett "leende" genom att med halvslutna ögon, sträcka ut sin överläpp och vända öronen bakåt, nästan i linje med nosryggen. Ibland håller de överläppen stilla; ibland rycker den lite. I kombination med "leendet" brukar de lyfta eller luta nacken något.

7) Jag behöver hjälp
Även om det mesta av kroppsspråket som hittills beskrivits kan uttryckas utan någon ansats att faktiskt "kommunicera", så kommunicerar hästar med oss ​​avsiktligt. Speciellt om de vill ha något av oss. Faktum är att om de inte lyckas få fram sitt budskap kommer de att fortsätta försöka. De kan vara mycket flexibla i sina kommunikativa strategier. De kan nicka, vända på svansen, "peka med huvudet" på det de vill ha... Och är uppmärksamma på om vi lyssnar. Så om din häst använder två eller flera av dessa signaler tillsammans, kanske den försöker kommunicera något till dig. Om du aldrig uppmärksammar din häst, kan han dock så småningom ge upp att försöka kommunicera med dig. Det är en tråkig situation, men det kan fixas. Om du inte vet vad din häst vill ha, var kreativ och testa lösningar. Att lära sig din hästs kommunikationsstrategi är som att försöka lära känna en person. Du kommer aldrig att sluta lära dig, men ju mer du vet, desto mer kärlek känner du.

Saknar du någon viktig punkt på listan? Eller vill du lägga till något under befintliga punkter? Kommentera gärna!

Länk till orginallistan på The Horse: https://thehorse.com/164730/equine-body-language-7-signs-to-recognize/

**CENTAUR BIOMECHANICS BLOG SERIES**

DO YOU NEED TO USE A HALF PAD IF YOUR SADDLE IS CORRECTLY FITTED…??

A half pad is a layer of material which is positioned usually, although not exclusively, between the saddle and numnah. It is often thought that; 1) if the saddle is correctly fitted, then riders should not need to use a half pad and 2) using a half pad beneath a “correctly fitted” saddle will alter the saddle fit and cause it to become narrow (similar to wearing a thick pair of socks then making your shoes tight). However, with the advent of new materials it is possible that a thin layer between the saddle and numnah may be of benefit to the horse. Previously, we have demonstrated in advanced dressage horses, that when trotting and cantering in a straight-line, over-ground, and when using a wool or closed cell foam half pad beneath the saddle; 1) did not increase saddle pressures or cause the saddle to become narrow and 2) in the caudal regions (T13-T18) there was a reduction in saddle pressures, both of which are maybe advantageous when considering back health and comfort (1).

It is important to note that not all half pads perform the same. Half pads come in different shapes, designs and materials. In the aforementioned study, the reduction in pressures were only found when using a wool or closed cell foam half pad. In contrast, when using a gel half pad, both peak and mean (kPa) pressures in the cranial region of the saddle were increased (1), similar findings were reported in horses trotting on a treadmill, in that study only reindeer fur reduced saddle pressures (2). There are various reasons why this might be, the design of the half pad is a contributing factor, both the wool and closed cell foam pads had a central spine, which meant that during locomotion the half pads remained in place whereas the gel half pad was just one unit which meant that during locomotion, the half pad displaced down which may have increased the pressures in that region. A second factor is the materials response to load, when the closed cell foam is loaded it deforms and reforms rapidly whereas when the gel half pad is loaded, it deforms and reforms at a much slower rate and can “bottom out”. Therefore, the half pad’s ability and rate of deformation and reformation are essential considerations especially if using a half pad to reduce/dampen forces.

Interestingly, the wool half pad performed well across all gaits however, it should be noted that a new wool half pad was used in the study. It is speculated that if we had used an aged wool half pad >6 months, where the fibres had lost their crimp (shock absorbing capabilities), then the wool half pads performance may have been compromised. If you are using a wool half pad, it is essential that it is maintained and regularly cleaned and replaced to ensure that it performs optimally when in use. In contrast, the closed cell foam half pads remain in form throughout, and does not deteriorate over time which may make them a more viable option.

From our study (1), it is interesting to note that the decrease in saddle pressures occurred in the caudal region of the saddle (T13-T18). Saddle pressures in this region are largely influenced by the propulsive forces generated by the hindlimbs, but also the rider. It seems that the dynamic forces created by the rider maybe dampened in some way when using a wool or closed cell foam half pad.

Although we present data here that using a wool or closed cell foam half pad beneath a correctly fitted saddle does not alter saddle fit or cause an increase in saddle pressures, and its use can help reduce pressures especially in the caudal region, it is ESSENTIAL that the use of a half pad is discussed with a qualified saddle fitter. In the current study, the saddles were not fitted to accommodate the increased thickness of the half pad, however due to saddle type, there was sufficient room in the gullet to accommodate the half pad. It is ESSENTIAL that the saddle design is to considered as this (narrow gullet / channel between the saddle panels) will of course have an effect as well as 1/2 pad design, otherwise despite the benefits being reported here, there could be a risk of increased pressures in the cranial region which from previous studies will have a significant effect on the locomotor apparatus of the horse.

In summary, using a thin layer beneath a correctly fitted saddle maybe advantageous in respect of back health and comfort. It is essential that riders consider the materials, design and shape of the half pad. It is also essential, that riders discuss any half pad options with a qualified saddle fitter.

Please like / follow our page for more blogs and please share to raise awareness 😃 http://www.centaurbiomechanics.co.uk/blog/

Dr. Russell MacKechnie-Guire
Centaur Biomechanics
www.centaurbiomechanics.co.uk



1. MacKechnie-Guire R, Fisher M, Pfau T. Effect of a Half Pad on Pressure Distribution in Sitting Trot and Canter Beneath a Saddle Fitted to Industry Guidelines. Journal of Equine Veterinary Science. 2020.
2. Kotschwar AB, Baltacis A, Peham C. The effects of different saddle pads on forces and pressure distribution beneath a fitting saddle. Equine Vet J. 2010;42(2):114-8.

**CENTAUR BIOMECHANICS BLOG SERIES**

GIRTH BUCKLE HEIGHT – DOES IT MATTER?

It has been a long-held belief that the position of the girth buckle can influence the rider’s leg position and effectiveness of their leg aid. To limit this, riders can choose a girth which allows the buckles to be fastened so that they do not hinder the riders leg position or effectiveness. This generally means using a short girth so that the buckles are fastened in the region behind the horse’s elbow (A), meaning the buckles are out of the way of the rider’s lower leg.

Previously we have demonstrated the effect that girth design has on equine locomotion (1, 2). In brief, girth pressures are highest in the region behind the horse’s elbow and not over the sternum. When girth pressures were reduced with girth modifications, this was associated with improved gait features. In conclusion girth pressures can have a significant effect on the locomotor apparatus of the horse.

As already mentioned, girth pressures are highest in the region behind the elbow therefore, by positioning the buckles in this region, you are increasing the pressures and consequently affecting the horse’s locomotion. The girth lies over the junction of various muscles: intercostal, thoracic serratus ventralis, descending/ascending pectorals, external abdominal oblique and re**us abdominus all of which are involved in posture and locomotion therefore, girth fit and design are important considerations along with the girth buckle height. The horse will develop a locomotor strategy to alleviate any discomfort caused by, in this case, the girth. Girth pressures are directly related to locomotion with girth pressures occurring every stride therefore, it seems logical to understand why some horses will alter their way of going in response to equipment induced pressures.

As a general rule, the higher the girth buckles can be positioned, the better avoiding the region behind the elbow (B). This does not affect the riders leg position or use of their leg aid therefore, the long-held belief that girth buckles should be low down, is a fallacy and greater awareness of the effects that girth buckle height can have on equine comfort and performance is needed. Girth fit, design and positioning of the buckles should be discussed with a qualified saddle fitter and the effect that the girth can have on equine comfort and performance should not be underestimated.

Hope the above is interesting.

Previous blogs http://www.centaurbiomechanics.co.uk/blog/

Please like / follow our page for more blogs and please share to raise awareness.

Dr. Russell MacKechnie-Guire
Centaur Biomechanics

1. Murray R, Guire R, Fisher M, Fairfax V. Girth pressure measurements reveal high peak pressures that can be avoided using an alternative girth design that also results in increased limb protraction and flexion in the swing phase. Vet J. 2013;198(1):92-7.
2. Murray RF, V.; Fisher, M.;Pfau, T; and MacKechnie-Guire, R. Girth design in galloping racehorses influences limb kinematics, under-girth pressures and force distribution. Equine Veterinary Journal. 2021;53(S55):11-.