Tänk Helt

Under en lång period har det varit tyst.
Inte i tanken eller i hjärtat.
Men med orden.
Det är som att de suttit fast, legat i en loop i hjärnan.
Längtat efter att få komma ut.
Jag längtar också! Vill ge dem liv
-med en penna, på ett tangentbord, eller i en sång.

Till viss del har jag sökt tystnaden. Behövt den.
Kanske just för att annat i livet har låtit så högt,
så det blivit oljud som överröstat orden.

Att stanna upp och lyssna
att inte boka in, och ibland boka av
För att kunna höra tankarna jag tänker
För att känna känslorna jag känner
För att kunna förstå
Det har varit viktigt

Nu hör jag. Och nu skriver jag
Försiktigt, så inte allt väller ut
En tanke åt gången. Ett ord i taget
Formar ord som får liv

// L

Så sitter man här igen. Sippande på kaffe utanför husvagnen. Med rufsigt hår, kisande sömndruckna ögon, bh-lös och i ett nattlinne med nån fånig text på. Inte så många meter ifrån mig sitter en kvinna med sitt morgonkaffe, sin morgonstund. Har ingen aning om vem hon är, och kan inte hennes språk. Hon är dock mer påklädd än vad jag är… Hemma hade jag känt mig naken, om jag gick ut och mötte grannen, som jag dessutom känner, iklädd nattlinne. Men här, på en camping där jag inte känner nån känns det helt ok att bara sitta här och vara jag. Eller gå runt med tandborsten i munnen. Det är heller inget man gör hemma på gatan. Det här med camping slutar aldrig att fascinera mig. Det är så, så… konstigt! Ibland så bökigt men andra gånger, som nu, så befriande. Solen värmer, och idag ropar Köpenhamn på de tre semestrande Ullmåsarna. Men till dess ska jag nog dressa upp mig lite mer … Det blir en bra dag! ❤️

"On the road again" - eller ja, så kändes det igår morse när jag efter långt uppehåll packade föreläsningsväskan och gitarren och åkte iväg på uppdrag för TänkHelt. Denna gång till Götene, där jag pratade om "Livsmod" kopplat till barn och unga. En spännande rubrik som jag inte valt själv men som ändå landade i många tankar hos mig själv, och nu förhoppningsvis även hos de som lyssnade. 😊

Passar på att göra en uppdatering om mig och Tänkhelt. Jag har nyligen börjat nytt jobb, vilket tar en hel del tid i anspråk. Därav har det varit ganska tyst på det här kontot , och även på podden . Men kommer inte sluta med vare sig föreläsningar eller poddande, utan tar uppdrag och inspelningar i den mån det passar in i min tid. 😍
Kram på er 🤗

Sommarens viloplats brukar vara här, på vår altan. Det behlver inte vara mer komplicerat än så. Och en sån här kväll när regnet droppar lite lätt men det ändå är behagligt att sitta ute så är det helt underbart att få avsluta dagen här, mitt I pastellfärger och stearinljus, en kopp te och en filt.. 😍

F Ö R E L Ä S N I N G A R A T T K O M M A P Å !
Kanske är du sugen på att komma, eller vet nån som bor i närheten av följande ställen som skulle vilja komma!

V E S E N E Lördag 19 mars kL. 9 (frukostföreläsning)
Ett hållbart jag

J O N S E R E D Söndag 20/3 kl. 15
"Tänk om vi hade förstått - om att leva med och bredvid adhd och psykisk ohälsa"

L E K E R Y D Lördag 26/3 kl. 17
"Tänk om vi hade förstått - om att leva med och bredvid adhd och psykisk ohälsa"

Kontakta mig på messenger för mer info. Kram 😍

FÅR JAG PRESENTERA FÖRELÄSNINGEN :

S N A C K A O M A T T M Å B R A
- i sig själv, sin kropp och ihop med andra

Den här föreläsningen är en riktig energiboost, med många tankeväckare, roliga parenteser och många skratt!

Vikten av att må bra kanske är mer i ropet än någonsin. Men vad handlar det om egentligen? Ofta när vi pratar om att vi ska ta hand om vår hälsa så tänker vi på att träna mer eller äta nyttigare. Men det är så mycket mer! Det handlar om att må bra i livet, så att min kropp mår bra, mina relationer mår bra, och så att jag mår bra i mig själv. Som en röd tråd finns också det där med inställningen. Hur stor roll spelar den för hur vi mår?

I detta dyker Linda ner, och bjuder på sina egna personliga, inte alltid helt lyckade erfarenheter... Men ger också värdefulla verktyg för åhörarna att ta med sig in i sina egna liv.

Denna föeläsning har varit en klockren kickoff-föreläsning på personaldagar eller som en inspirationstimme på en konferens, eller till frukostföreläsningen i kyrkan eller föreningen.

G O T T N Y T T Å R!
Vad har och vad gör du redan idag som får dig att må bra?
- Fortsätt med det!

Hej alla!
På måndag kl. 18.30 kör jag och min dotter vår föreläsning "Tänk om vi hade förstått". Första gången jag som föreläsare också står som arrangör, marknadsför och hyr lokal etc. Lokalen är stor och vi kan fylla på med massor av fler åhörare! Sugen på att komma? Skicka ett meddelande, så får vi lite koll på stolsantal. Betalningen fixar vi där med swish.
Brottas du med ekonomin men känner att detta verkligen vore värdefullt för dig som kanske befinner dig i liknande situation, så kan vi såklart lösa det! Vi vill ju hjälpa genom att ge vår berättelse!
Hör av dig till mig på tex messenger innan bara. ❤
STOR KRAM /Linda Eklöf Ulmå och Filippa Ulmå

Suckade först när jag insåg att det var jag som skulle gå ut med hunden. Jag har ju så mycket att skriva, att göra! Jag gick där jag brukar gå, på gångvägen där jag har bostadsområdet på ena sidan och skogen på den andra. Jag går på. Drar i kopplet lite stressat. Men så kommer en doft, av skog. Den väcker minnen och känslor. Jag viker in på stigen som strax efter öppnar sig. Hinner inte mer än några meter förrän jag upptäcker helt andra ljud, känner helt andra dofter. Jag förflyttas till min barndoms vanligaste lekplats och tittar runt för att se vad jag skulle hitta på. Ser vilka träd jag skulle klättra upp i,vilka stockar jag hade balanserat på och mellan vilka träd jag och min kompis skulle trampa upp gångar i löven för att markera ut våra hus, med olika rum i. Där vi sen skulle leka att vi bodde. Jag går vidare och ser sen skogen utifrån orienteringskartan. Höjdkurvorna, den lilla branten, stenen. Där, där hade det kunnat sitta en kontroll.

Mina axlar är mer avslappnade nu. Jag står still och andas. Ler, samtidigt som det kommer tårar. Vet inte om det är av lycka eller av den frid jag känner, eller av vemod över att tiden gått. Eller så är det en blandning av alltihop. Naturen är läkande sägs det. Jag håller med. Och bestämmer mig för att jag fortsättningsvis ska besöka den oftare. Även om den inte längre är min lekplats, eller stället jag sportar på. Utan för att den får mig att må bra.